...så bär det hemåt!

Upp i ottan...tror jag. Klockan var i alla fall 06.15 när klockqan ringde. Sömnig...inte då! Inte jag inte...Frukost och utcheckning innan vi blev upphämtade kl 08.30. Säga vad man vill om kineser, men i regel fungerar allt praktiskt runt omkring på ett utomordentligt sätt. hela delegationen med full packning i två bilar. Chop! Chop!.
Väl framme hos kunden klev vi in i "bunkern" igen och en lång dag väntade med oändliga och tidvis intensiva, ja rent av hätska diskussioner.
I vår serie "Världens Konferensrum" har vi idag kommit till Suzhooch vi kan konstatera att det globala språket inte är engelska eller esperanto. Det är hädanefter konferensspråket och man kan lugnt säga "been there, done that but need the t-shirt..." Det är ju samma tråkiga miljö vart man än kommer. Inspirationen är lika med noll och intet!

Ovan en smak av arbetslunch...exklusivt så det förslår! Till höger har vi de stridande parterna efter avsltat möte.

Pga av fruktad trafiksituation in till Shanghai, avslutade vi mötet vid 14.00 och en snabb rundvandring i fabriken senare satt vi i två bilar på väg mot Shanghai för att lämna av gänget på Hotel Mayfair och för att avnjuta en middag med kunden innan det blir dags för avfärd mot flyget för min egen del.

På hotellet passade jag på att duscha av mig och snygga till mig (så gott det nu går) och halv sex bar det vidare till The Bond, de gamla kvarteren vid flodens strand.

Fantastisk restaurant med vidunderlig skyline utgjorde en riktigt bra avslutning på dagarna i Kina. Man blev nästan religös på min ära!

Larry, skjutsade mig till flyget och det var uppenbart att han sökte information om ditten och datten. Det blir rätt komiskt när man vet att han letar information om hur han ska värdera vår affär men inte vill ställa den direkta frågan och samtidigt ger jag de svaren jag vill att han ska få för att han ska få en viss uppfattning. Frågan blir ju om han fattar att jag vet att han vet vad han ska fråga efter, men att jag svarar på vad jag vet att han behöver veta...var ni med på den?

På hans visitkort står det "Special Assistant to President och i ett svagt ögonblick tolkade jag det som att han var själva avdelningen för våta jobb... men som ni ser till höger så överlevde man även den prövningen.

Väl på flyget flöt incheckningen och nu sitter jag i Loungen, sippar på ett glas rött och inväntar boarding om ca en halvtimma.

Det ska bli skönt att komma hem och har vi tur blir det en snabb blog när jag mellanlandar i Frankfurt i morgon bitti! Tills dess: Sov gott världen och dröm sött!