Sidor

torsdag 25 september 2008

På väg genom det svenska landskapet

Hej hej hallå världen!

Torsdag förmiddag och veckan har hittills präglats av viss trötthet...Det var emellertid fantastiskt skönt att få landa hem i familjens öppna famn efter en veckas bortavaro. Säga vad man vill, men borta må vara bra fast hemma är utan jämförelse bäst.
Sitter just nu på tåget mot Södertälje, där en intressant eftermiddag väntar med temat "Ungdomars attityd till arbete".
Ska lyssna på Kairos Future, ett internationellt forsknings- och konsultföretag som hjälper företag att förstå och forma framtiden. De är aktiva inom områden som framtidsanalys, strategi och förändring.

När man väl tar tid till att reflektera slår det en att dagens unga har vuxit upp i en värld av gränslösa möjligheter, där förändring och anpassning är ett konstant tillstånd och där den viktigaste egenskapen är att hela tiden förnya sig. Denna generation är möjlighetsmaximerare som ser livet som ett plattformsspel och ställer arbetsgivare och arbetsliv inför nya situationer. I min yrkesroll blir då den intressanta frågan hur arbetsgivare och chefer möter dessa unga och ger dem möjlighet att växa och utvecklas på ett sätt som gagnar företaget.
Vi får väl se om min högt ställda förväntan uppfylls...återkommer i ämnet!
Har precis passerat Skövde och tåget susar fram genom det västsvenska landskapet. För en som ständigt trycker ner sig i en trång flygplansfåtölj är tåget en befrielse. Lugnt, skönt och rymligt. Dessutom med en hänförande utsikt längs spåren. Speciellt idag då man anar färgexplosionen som snart briserar då hösten gör sitt intåg. Redan nu ser man inslag av gul-röda kaskader insprängda i det gröna landskapet som ackopanjeras av en strålande sol och en klarblå himmel. Man glad in i själen. Det ger energi.
Nu blir det en bensträckare innan jag begraver mig i min kära mailbox igen.
Puss på er!

lördag 20 september 2008

...och så en liten mellanlandning i Frankfurt...

Så var man i alla fall i rätt tidszon...gött! Sitter i Lufthansas lounge och när ni därhemma snusar på kudden har inte min kropp bestämt sig för vilken tid som gäller. Det lär nog ta ett par dar innan det rättar till sig.
Många långa tjänsteresor har gjort att man förfinat konsten att snacka till sig uppgraderingar. Det finns många erkänt fungerande metoder , där man måste känna av när man närmar sig incheckningsdisken vilken man ska applicera. Denna gång var det en yngre kinesiska som var allmänt pigg och glad. I det läget ska man inte använda stress-metoden eller myndighetsmetoden. Då gäller det att snabbt landa in i samma glada mode som "motparten". Klämkäck och trevlig, det är ju inte lätt för undertecknad...Fem minuter senare med kommentarer som "om det inte är för mycket besvär...", "det vore trevligt om...", "och jag skulle uppskatta det SÅÅÅ...", "ni är alldelles för snäll...", så stod jag med boardingkort till Business Class. Som barnen skulle sagt: Man Äger!

Vit duk och hög service är väl alltid trevligt, men det man suktar efter är fåtöljen! Att få ordentligt benutrymme är efterlängtat när man ska sitta och knö i tolv timmar.
I vanlig ordning blev det en liten drink innan maten (det var ju ialla fall fredag), varefter det kom in en smaskig förrätt med lax, räkor och ett glas Riesling. Mumma!
Köttgryta med fried rice till huvudrätt, lite cheesecake, färska frukter och ostbricka gör att magen mår bra. Till det ett underbart Medoc vin, en Cognac till kaffet och man somnar sött.



En man i sina bästa år sover som en bebis

Nu kan man ju förledas att tro att man fick sova sina åtta timmar. Nehej, inte då! Den inre klockan plingade till och efter ca fyra-fem timmar vaknar man och det är lögn att somna om. Nåja dessa timmar var välbehövliga och det är fel att klaga.

Dock måste jag få gnälla lite: Nöjesmaskinen på min plats var ur funktion. Dvs inga filmer, ingen radio, inga spel...kort sagt jag var tvungen att underhålla mig själv...jobbigt!

Nåväl, datorn kom upp och nöjet att få rensa upp i den smått gigantiska mailhögen gör att man mår lite bättre i alla fall.

Hastigt och lustigt bölev det emellertid frukost, landning och nu sitter jag här med en och en halv timma kvar till avgång mot Götet.

Känns lite märkligt att man för sex dagar sedan stod på Landevtter och hade många timmars flyg framför sig och nu med närmare två dygn i restid klarat av både Californien och Shanghai och dessutom fått bra kvalitet i det man gjort. Och att man fortfarande står upp. Livet är bra konstigt ibland!

See You Soon!!!

torsdag 18 september 2008

...så bär det hemåt!

Upp i ottan...tror jag. Klockan var i alla fall 06.15 när klockqan ringde. Sömnig...inte då! Inte jag inte...Frukost och utcheckning innan vi blev upphämtade kl 08.30. Säga vad man vill om kineser, men i regel fungerar allt praktiskt runt omkring på ett utomordentligt sätt. hela delegationen med full packning i två bilar. Chop! Chop!.
Väl framme hos kunden klev vi in i "bunkern" igen och en lång dag väntade med oändliga och tidvis intensiva, ja rent av hätska diskussioner.
I vår serie "Världens Konferensrum" har vi idag kommit till Suzhooch vi kan konstatera att det globala språket inte är engelska eller esperanto. Det är hädanefter konferensspråket och man kan lugnt säga "been there, done that but need the t-shirt..." Det är ju samma tråkiga miljö vart man än kommer. Inspirationen är lika med noll och intet!


Ovan en smak av arbetslunch...exklusivt så det förslår! Till höger har vi de stridande parterna efter avsltat möte.
Pga av fruktad trafiksituation in till Shanghai, avslutade vi mötet vid 14.00 och en snabb rundvandring i fabriken senare satt vi i två bilar på väg mot Shanghai för att lämna av gänget på Hotel Mayfair och för att avnjuta en middag med kunden innan det blir dags för avfärd mot flyget för min egen del.

På hotellet passade jag på att duscha av mig och snygga till mig (så gott det nu går) och halv sex bar det vidare till The Bond, de gamla kvarteren vid flodens strand.
Fantastisk restaurant med vidunderlig skyline utgjorde en riktigt bra avslutning på dagarna i Kina. Man blev nästan religös på min ära!

Larry, skjutsade mig till flyget och det var uppenbart att han sökte information om ditten och datten. Det blir rätt komiskt när man vet att han letar information om hur han ska värdera vår affär men inte vill ställa den direkta frågan och samtidigt ger jag de svaren jag vill att han ska få för att han ska få en viss uppfattning. Frågan blir ju om han fattar att jag vet att han vet vad han ska fråga efter, men att jag svarar på vad jag vet att han behöver veta...var ni med på den?
På hans visitkort står det "Special Assistant to President och i ett svagt ögonblick tolkade jag det som att han var själva avdelningen för våta jobb... men som ni ser till höger så överlevde man även den prövningen.

Väl på flyget flöt incheckningen och nu sitter jag i Loungen, sippar på ett glas rött och inväntar boarding om ca en halvtimma.

Det ska bli skönt att komma hem och har vi tur blir det en snabb blog när jag mellanlandar i Frankfurt i morgon bitti! Tills dess: Sov gott världen och dröm sött!

...och så hamnar man i mittens rike...

Suzho...är en liten stad ca tre timmar från Shanghai...ja dvs det är mindre än fen miljoner invånare...så liten torde väl vara ett rimligt begrepp...eller?

Landade i alla fall kl 05.00 på Pekings flygplats och blev unikt vallad ihop med fem andra kineser som också skulle vidare till Shanghai. Vi hölls isolerade i en egen liten avdelning innan en buss kom och hämtade oss för transport ut till flygplanet (en Airbus A330 med mycket fokl i...), där vi klev in sist av alla gäster. Väl i luftebn gick det raskt och vi var I Shanghai på ca 1h 50min. Väl framme i Shanghai fortsastte VIP hanteringen och vi vallades in till den internationella delen eftersom vi var tvungna att ta väskorna genom tullen.

Efter mycket om och men hittade jag chauffören, som inte kunde ett enda ord engelska. Nästan tre timmar i bilen innan man landar på hotellet suger musten ur en. Dock drog möten igång redan vid 13.00 och det blev en rätt gnällig eftermiddag där jag för en gångs skull var tydlig med "Nej! Inte okej!" var ett stående inslag i diskussionen från vår sida.

Gnälligt möte med kineser som har extremt svårt att ta konstruktiv kritik följt av en middag med VD och del av ledningen där den gyllene regeln är att inte dra upp sådant som får dem att tappa ansiktet...Jo tjena! Diplomatluten drar ut i fält!

Nu sitter jag på hotellet och ögona går i kors, så en radda bilder i serierna "Världens mat" kommer här. Mer blog kommer i morgon innan jag sätter mig på planet från Shanghai till Frankfurt.
Hello världen...wherever I am...eller nå't..;-)













onsdag 17 september 2008

Försenat i San Fransisco

Nu slår klockan 20.15 lokal tid och det visar sig att flyget till LA är drygt en timme försenat. Hoppas bara att tiden räcker till i LA. Som tur var gick det att checka in väskan hela vägen SF-LAX-Peking-Shanghai...men frågan är väl om den kommer fram eller om den hamnar i Gnesta?
Dagen började med möte vid halv nio tiden och det var färdigt vid tolvsnåret, då jag och en gammal kollega, Mike tog en snabb lunch. Snack med ytterligare personer under tidiga eftermiddagen innan jag drog mig ut till min date med hyrbilen (se höger).

Siktet ställdes in på Fry's, där jag införskaffade ett par hörlurar med brusreducering innför kommande långflygningar. Nu ska här sovas till musik på planet! Listan jag fick från Fam bergström-Heinel blev tyvärr inte tillgodosedd. Inte ett Nintendospel så långt ögat nådde. Märkligt på min ära!

På vägen från Fry's till The Great Mall, där jag hittade ett par goa jeans för 35USD (hoppas bara de blir godkända av smakrådet hemma..;-), gled man förbi en skapelse som skulle gjort Catarina rörd till tårar...en gammal bubbla puttrade fram i solskenet.

Då bilen är ett viktigt hjälpmedel har väl alla som känner undertecknad förstått att utan ytterligare assistans finns risken att man inte hittar hem igen. Hertz Neverlost -en räddare i nöden för oss utrustade utan något som helst lokalsinne. Det är en gudabegåvad uppfinning på min ära!






Väl på flygpaltsen kändes det viktigt att ta till sig den amerikanska kulturen fullt ut, så jag inmundigar just nu lite amerikansk husmanskost ihop med Samuel Adams. Det går liksom ännu lättare då!


För övrigt sinar batteriet, så tills vi hörs igen: Puss på er världen, wherever you are!

tisdag 16 september 2008

Nu ställer kroppen till det!

Klockan är 04.24, kroppen är konstigt trött men knoppen är klar. Snurrat femton tusen varv i sängen utan att kunna somna. Inte så konstigt. Klockan är ju halv två på em hemma. Vad gör man då? Tja, man kan ju kolla lite mail, kanske blogga en stund...




Bor på Emabssy Suites i Milpitas, mitt i Silicon Valley. Som alla Embassy hotell, är det ok men rätt fantasilöst. Rummen är rymliga, men rätt opersonliga. Förfogar över ett "vardagsrum" och ett sovrum. Men vad ska man med det till, när man bara sover här?. Märkligt, men allt i staterna ska ju vara stort...Big Is Beautiful, eller?
Steg upp vid 05.30 i morse (utsikt från fönstret till höger) och var nästan först ner i frukostmatsalen straxe efter sex. Lugn frukost med lite goda frukter, rostade mackor och kaffe gjorde susen. Gled iväg med Martin och Bengt vid halv åtta blecket till dagens första möte. Kollegor på Redback -an Ericsson Comapny, stod på programmet.

I serien "Hur ser världens konferensrum ut?", har vi nu kommit till Silicon Valley style, med mjuka gungande stolar, ordentlig white board och fet plattskärm på väggen. Förvånansvärt nog fungerade inte den trådlösa internetanslutningen på detta Internetföretag mitt i Internets vagga. Märkligt! Intressanta möten dock som gav en del frågetecken som får hänga kvar i bakhuvudet ett tag.

Två möten senare gav vi oss iväg till det tredje. Denna gången en halvtimma bort i Santa Clara, där kollegorna på fd Entrisphere tog emot oss.

I Santa Clara blev det ett mer produktorienterat möte, men det gav vissa insikter och till vänster ser ni hur Yahoos första kontor i Silicon Valley ser ut. Man kan bli förvånad över att denna miljö skapat ett av världens mest kreativa företag...När Yahoo växte, flyttade de vidare och våra kollegor tog över byggnaden för ett antal år sedan.
Senare idag kommer jag att spendera mer tid i dessa korridorer.


Efter Entrisphere besöket åkte vi iväg till Restaurant Left Bank, där kollega från Redback mötte upp.
På gågatan utanför Restauranten

Fransk mat i Californien är helt ok, men allt är ju, som sagt var Big Size! Lax Tarte till förrätt i storlek som en svensk pizza lade grunden och en ordentlig köttbit (12 oz Rib Eye) fyllde upp så att matsmältningen fick gå för högtryck...




De som åt fisk tog in ett rackarns bra vin. Smakade och smaklökrana gjorde frivolt av lycka. Riktigt gott på min ära!
Nu ska jag försöka blunda en liten stund innan det blir dags för en dusch, frukost och utcheckning. Ytterligare en dag på kontoret innan nästa etapp tar vid. Klockan 20.50, lokal tid flyger jag från San Francisco till Los Angeles, varefter jag flygeer vidare till Peking kl 01.40. Nu räcker inte detta i sig för väl i Peking väntar flyg till Shanghai följt av biltransport ca 3h innan jag är framme.
Totalt blir det ca 22h restid...och jag som redan har jetlag...:-)
Ska försöka blogga av mig när jag kommer till Los Angeles och under tiden:
Puss på er allihopa!

måndag 15 september 2008

Då var vi igång!

Medelålders man i sina bästa år...klockan är 09.30, Söndagen den 14/9 och resten av familjen säger hejdå inför jordenruntresan. Första turen blir till Frankfurt.


Vad gör man på planet en söndagförmiddag..? Jo men se en liten Sudoku! En kort lur blev det innan avstigning. Jordens kö när vi skulle in till gate 51-65, som är den "amerikanska hörnan". En enda passkontroll...hur moget är det då?

Tog saken i egna händer och letade fram en alternativ väg förbi alla köandes tyskar och bamsiga anerikaner. Efter ytterligare väntan släpptes vi till sist på planet en dryg halvtimma försent. Som tur var kunde de köra ifatt och istället för planerade 11h och 19 minuter tog turen ca 10h och 40 min.

Väl ombord visade det sig vara i princip fullsatt, men se på den som inte har lite tur med sig emellanåt...just den rad där jag satt var tänkt för fyra personer. Vi var bara två...och i ´resten av salongen satt de och knödde...:-)


Sedvanlig pappersexcercis hör till när man åker till USA. Ibland undrar man hur många hektar regnskog som skövlats för att amerikanska myndigheter ska kunna arkivera oändliga mängder med VISA-ansökningar och varudeklarationer...


Landade i San Francisco strax innan utsatt tid. Näågra timmars sömn blev det innan solen sken från en blå Californisk himmel. Hämtade ut en liten Mazda 3 och drog iväg söderut mot Milpitas och Embassy Suites (ja det vill säga hotellet). Mer noterngar följer. Nu blir det middag med kollegorna innan en skön natts sömn förhoppningsvis tar vid. God natt eller godmorgon, vilket nu passar bäst.

lördag 13 september 2008

Hänt sedan sist

Hej, hej hallå världen!
Vad har hänt sedan sist förutom svärmors partaj?
Barnen har börjat skolan. Både Alina och Emmie är störst på skolan då Emmie börjat sexan och Alina nian. Spännande må man säga med stundande gymnasieval för Alina och nya språk (franska) för Emmie.
Ekorrhjulet i övrigt har dragit igång med piano, handboll, dans mm i full snurr. För egen del har jobbet kickat igång i turbinfart med stundande förhandlingar mm och för Catarinas del fortsätter pacee verkamheten med silversmidet med oförändard styrka. Beställningarna trillar in i jämn takt och Catarina trivs md tillvaron.
I fredags kunde vi äntligen vara med på den årliga femkampen på Liseberg med "Stenungssundsgänget". Ett otroligt bra arrangemang med, hör och häpna, femton deltagare! Med tanke på att det är tolfte året i rad det genomförs, är det märkligt att vi för första gången var med. I vilket fall som helst var det osedvanligt trevligt och en spännande kamp som följde.
Tyvärr visade det sig att Christer var en svår nöt att knäcka och eftersom den eller de som hamnade på fjärde plats var de som fick äran att anordna nästa års tävling är det inte svårt att gissa hur det föll sig...jo helt rätt: Patric landade pang på fjärde platsen ihop med Fredrik, så nu börjar förberedelserna!
Efter femkampen avnjöt vi en trevlig middag på Restaurant ? och vissa av oss tog en eftersläckare på Bishop Arms. Trevlig kväll på min ära! Och vad trevligt att få komma ifatt (om än en liten bit på vägen) med vänner man så sällan umgås med!
Under senaste veckan har vi även fått avnjuta ännu ett hypereffektivt föräldrarmöte med skolan för Emmie. dagens tema? Skolresa! Och kan man tänka sig...det blev en oändlig diskussion... Fortsättning lär följa i detta spännande ämne...
Mer då?
Jo följetången "Patric's sjukdomsjournal" fyller på med nya kapitel:
I onsdags var det så ännu en gång dags att checka in på akuten på Mölndals Sjukhus...Men vad var det nu då? Jo, kan man tänka sig...allergisk reaktion. Plötsligt under förmiddagen blossar det upp mängder med röda utslag på armar, bål och ansikte. Inget kul! Dessutom började det sticka i tungan och efter ett tag svullnade läpparna. Det är ingen överdrift att man såg för dj-lig ut!
Kraftig dos med antihistamin i kombination med kortisontabletter gjorde susen efter ett par-tre timmar...men att ligga och vänta är ingen höjdare! Vid femtiden kunde man så dra sig hemåt igen även om man såg ut som en välväxt prickig-korv. Det märkliga var dock att när man vaknar på morgonen fanns inte ett spår kvar av prickig korven..? Då känns det ju extra skönt när farbror doktorn säger: "Men var inte orolig, det är garanterat inget farligt. Det är ju obehagligt, men absolut inte farligt på något sätt. Ja vi vet ju inte exakt vad de beror på...men det är inget farligt..." Jo tjena! Koll på läget, eller?
Inför gårdagskvällen såg vi fram emot en lugn kväl i soffan med lite smått och gott att äta. Vad händer då? Jo, det visar sig handbollslaget inte lyckats få till fyra föräldrar som kan jobba på mellanstadiediscot som fritidsgården Villan anordnade. Eftersom Catarina är en av lagföräldrarna och då den interna kommunikationen inte funkat så bra, fick vi ta straffet och ihop med fam Melkersson och Herr Söderström. Nu funkade det ganska bra och barnen var någorlunda välartade med goa gällivarehäng och en dell pussar på kinderna. Dock ingen ko på isen.
Imorgon lyfter undertecknad mot en Jorden Runt resa. Kl 10.40 lyfter jag mot Frankfurt, sedan vidare til San Francisco, där möten väntar under Mån-Tis. På tisdag kväll flyg till Los Angeles, byte till flyg mot Peking och vidare till Shanghai, där upphämtning sker för 2,5h bilfärd till Szhujo och möten på torsdag-fredag. Hemflyg från Shanghaisen fredag kväll och så landar man hemma i Götet på lördag morgon kl 10. Frågan är var huvet befinner sig då man landar?
Ambitionen är dock att ni ska kunna följa resan. Jag uppdaterar kontinuerligt med bilder och kommentarer. Häng med!
Tills nästa gång: Puss på er alihop!

Svärmor fyllde 60!

Nu har blogmastern segat till sig, men äntligen släpper vi lös summeringen av Svärmors 60-års kalas!
Det gick av stapeln för två veckor sedan och Björlis bjöd på sin soligaste sida då öppet hus var påbjudet från klockan halv fem. Det blev ett hejdundrande partaj långt in på nattkröken och vi gläds med födelsedagsbarnet över en ruskigt trevlig afton! För den hugade spekulanten finns det många goa bilder från kalset...men av utrymmesskäl (?) kan vi inte publicera dom...
///Patric, Catarina, Alina och Emmie


Totalt kom 54 gäster och här tar Christina emot Inga-Lena, Irene och Glenn.

Som tur var sken solen och de flesta kunde sitta ute i det goa vädret.


Hela gästlistan samlades inomhus för gemensam sång och smärre upptåg. Det blev trångt om härligheten.

Tina höll tal ihop med Pia, Ulla-Maj och Christina trodde inte sina öron. Ett kännetecknande "Christina-alfabet" presenterades med höjdpunkter som fågelholk, kastanjetter och nudist...kunde hon ha varit...

Svärsonen höll ett anspråkslöst anförande om hur fort det i själva verket går när de små grå sätter fart bakom pannan på Christina. Så att eeh...svärmor skratta knäna av sig.

Många presenter blev det och efter mycker brydderier kom hon igång med öppningen.



Gästerna verkade trivas med maten dycken och den goa gemenskapen.



Födelsedagsbarnet strålade av glädje när hon fick på sig brödkorgen framåt nattkröken. Ett glatt partaj med så mycket skratt och gemenskap tack vare trevliga och omtänksamma gäster.

De senaste nyheterna indikerar att Christina nu fått ett antal svar på kontaktannonsen hon fick i present...vi väntar med spänning på resultaten...