torsdag 25 september 2008
På väg genom det svenska landskapet
Torsdag förmiddag och veckan har hittills präglats av viss trötthet...Det var emellertid fantastiskt skönt att få landa hem i familjens öppna famn efter en veckas bortavaro. Säga vad man vill, men borta må vara bra fast hemma är utan jämförelse bäst.
Sitter just nu på tåget mot Södertälje, där en intressant eftermiddag väntar med temat "Ungdomars attityd till arbete".
Ska lyssna på Kairos Future, ett internationellt forsknings- och konsultföretag som hjälper företag att förstå och forma framtiden. De är aktiva inom områden som framtidsanalys, strategi och förändring.
När man väl tar tid till att reflektera slår det en att dagens unga har vuxit upp i en värld av gränslösa möjligheter, där förändring och anpassning är ett konstant tillstånd och där den viktigaste egenskapen är att hela tiden förnya sig. Denna generation är möjlighetsmaximerare som ser livet som ett plattformsspel och ställer arbetsgivare och arbetsliv inför nya situationer. I min yrkesroll blir då den intressanta frågan hur arbetsgivare och chefer möter dessa unga och ger dem möjlighet att växa och utvecklas på ett sätt som gagnar företaget.
Vi får väl se om min högt ställda förväntan uppfylls...återkommer i ämnet!
Har precis passerat Skövde och tåget susar fram genom det västsvenska landskapet. För en som ständigt trycker ner sig i en trång flygplansfåtölj är tåget en befrielse. Lugnt, skönt och rymligt. Dessutom med en hänförande utsikt längs spåren. Speciellt idag då man anar färgexplosionen som snart briserar då hösten gör sitt intåg. Redan nu ser man inslag av gul-röda kaskader insprängda i det gröna landskapet som ackopanjeras av en strålande sol och en klarblå himmel. Man glad in i själen. Det ger energi.
Nu blir det en bensträckare innan jag begraver mig i min kära mailbox igen.
Puss på er!
lördag 20 september 2008
...och så en liten mellanlandning i Frankfurt...
Många långa tjänsteresor har gjort att man förfinat konsten att snacka till sig uppgraderingar. Det finns många erkänt fungerande metoder , där man måste känna av när man närmar sig incheckningsdisken vilken man ska applicera. Denna gång var det en yngre kinesiska som var allmänt pigg och glad. I det läget ska man inte använda stress-metoden eller myndighetsmetoden. Då gäller det att snabbt landa in i samma glada mode som "motparten". Klämkäck och trevlig, det är ju inte lätt för undertecknad...Fem minuter senare med kommentarer som "om det inte är för mycket besvär...", "det vore trevligt om...", "och jag skulle uppskatta det SÅÅÅ...", "ni är alldelles för snäll...", så stod jag med boardingkort till Business Class. Som barnen skulle sagt: Man Äger!
Vit duk och hög service är väl alltid trevligt, men det man suktar efter är fåtöljen! Att få ordentligt benutrymme är efterlängtat när man ska sitta och knö i tolv timmar.
I vanlig ordning blev det en liten drink innan maten (det var ju ialla fall fredag), varefter det kom in en smaskig förrätt med lax, räkor och ett glas Riesling. Mumma!
Köttgryta med fried rice till huvudrätt, lite cheesecake, färska frukter och ostbricka gör att magen mår bra. Till det ett underbart Medoc vin, en Cognac till kaffet och man somnar sött.
Nu kan man ju förledas att tro att man fick sova sina åtta timmar. Nehej, inte då! Den inre klockan plingade till och efter ca fyra-fem timmar vaknar man och det är lögn att somna om. Nåja dessa timmar var välbehövliga och det är fel att klaga.
Dock måste jag få gnälla lite: Nöjesmaskinen på min plats var ur funktion. Dvs inga filmer, ingen radio, inga spel...kort sagt jag var tvungen att underhålla mig själv...jobbigt!
Nåväl, datorn kom upp och nöjet att få rensa upp i den smått gigantiska mailhögen gör att man mår lite bättre i alla fall.
Hastigt och lustigt bölev det emellertid frukost, landning och nu sitter jag här med en och en halv timma kvar till avgång mot Götet.
Känns lite märkligt att man för sex dagar sedan stod på Landevtter och hade många timmars flyg framför sig och nu med närmare två dygn i restid klarat av både Californien och Shanghai och dessutom fått bra kvalitet i det man gjort. Och att man fortfarande står upp. Livet är bra konstigt ibland!
See You Soon!!!
torsdag 18 september 2008
...så bär det hemåt!
Väl framme hos kunden klev vi in i "bunkern" igen och en lång dag väntade med oändliga och tidvis intensiva, ja rent av hätska diskussioner.
I vår serie "Världens Konferensrum" har vi idag kommit till Suzhooch vi kan konstatera att det globala språket inte är engelska eller esperanto. Det är hädanefter konferensspråket och man kan lugnt säga "been there, done that but need the t-shirt..." Det är ju samma tråkiga miljö vart man än kommer. Inspirationen är lika med noll och intet!
Ovan en smak av arbetslunch...exklusivt så det förslår! Till höger har vi de stridande parterna efter avsltat möte.
På hotellet passade jag på att duscha av mig och snygga till mig (så gott det nu går) och halv sex bar det vidare till The Bond, de gamla kvarteren vid flodens strand.
Larry, skjutsade mig till flyget och det var uppenbart att han sökte information om ditten och datten. Det blir rätt komiskt när man vet att han letar information om hur han ska värdera vår affär men inte vill ställa den direkta frågan och samtidigt ger jag de svaren jag vill att han ska få för att han ska få en viss uppfattning. Frågan blir ju om han fattar att jag vet att han vet vad han ska fråga efter, men att jag svarar på vad jag vet att han behöver veta...var ni med på den?
...och så hamnar man i mittens rike...
onsdag 17 september 2008
Försenat i San Fransisco
Dagen började med möte vid halv nio tiden och det var färdigt vid tolvsnåret, då jag och en gammal kollega, Mike tog en snabb lunch. Snack med ytterligare personer under tidiga eftermiddagen innan jag drog mig ut till min date med hyrbilen (se höger).
Siktet ställdes in på Fry's, där jag införskaffade ett par hörlurar med brusreducering innför kommande långflygningar. Nu ska här sovas till musik på planet! Listan jag fick från Fam bergström-Heinel blev tyvärr inte tillgodosedd. Inte ett Nintendospel så långt ögat nådde. Märkligt på min ära!
På vägen från Fry's till The Great Mall, där jag hittade ett par goa jeans för 35USD (hoppas bara de blir godkända av smakrådet hemma..;-), gled man förbi en skapelse som skulle gjort Catarina rörd till tårar...en gammal bubbla puttrade fram i solskenet.
Väl på flygpaltsen kändes det viktigt att ta till sig den amerikanska kulturen fullt ut, så jag inmundigar just nu lite amerikansk husmanskost ihop med Samuel Adams. Det går liksom ännu lättare då!
För övrigt sinar batteriet, så tills vi hörs igen: Puss på er världen, wherever you are!
tisdag 16 september 2008
Nu ställer kroppen till det!
Steg upp vid 05.30 i morse (utsikt från fönstret till höger) och var nästan först ner i frukostmatsalen straxe efter sex. Lugn frukost med lite goda frukter, rostade mackor och kaffe gjorde susen. Gled iväg med Martin och Bengt vid halv åtta blecket till dagens första möte. Kollegor på Redback -an Ericsson Comapny, stod på programmet.
Senare idag kommer jag att spendera mer tid i dessa korridorer.
Efter Entrisphere besöket åkte vi iväg till Restaurant Left Bank, där kollega från Redback mötte upp.
Fransk mat i Californien är helt ok, men allt är ju, som sagt var Big Size! Lax Tarte till förrätt i storlek som en svensk pizza lade grunden och en ordentlig köttbit (12 oz Rib Eye) fyllde upp så att matsmältningen fick gå för högtryck...
måndag 15 september 2008
Då var vi igång!
Tog saken i egna händer och letade fram en alternativ väg förbi alla köandes tyskar och bamsiga anerikaner. Efter ytterligare väntan släpptes vi till sist på planet en dryg halvtimma försent. Som tur var kunde de köra ifatt och istället för planerade 11h och 19 minuter tog turen ca 10h och 40 min.
lördag 13 september 2008
Hänt sedan sist
Vad har hänt sedan sist förutom svärmors partaj?
Barnen har börjat skolan. Både Alina och Emmie är störst på skolan då Emmie börjat sexan och Alina nian. Spännande må man säga med stundande gymnasieval för Alina och nya språk (franska) för Emmie.
Ekorrhjulet i övrigt har dragit igång med piano, handboll, dans mm i full snurr. För egen del har jobbet kickat igång i turbinfart med stundande förhandlingar mm och för Catarinas del fortsätter pacee verkamheten med silversmidet med oförändard styrka. Beställningarna trillar in i jämn takt och Catarina trivs md tillvaron.
I fredags kunde vi äntligen vara med på den årliga femkampen på Liseberg med "Stenungssundsgänget". Ett otroligt bra arrangemang med, hör och häpna, femton deltagare! Med tanke på att det är tolfte året i rad det genomförs, är det märkligt att vi för första gången var med. I vilket fall som helst var det osedvanligt trevligt och en spännande kamp som följde.
Tyvärr visade det sig att Christer var en svår nöt att knäcka och eftersom den eller de som hamnade på fjärde plats var de som fick äran att anordna nästa års tävling är det inte svårt att gissa hur det föll sig...jo helt rätt: Patric landade pang på fjärde platsen ihop med Fredrik, så nu börjar förberedelserna!
Efter femkampen avnjöt vi en trevlig middag på Restaurant ? och vissa av oss tog en eftersläckare på Bishop Arms. Trevlig kväll på min ära! Och vad trevligt att få komma ifatt (om än en liten bit på vägen) med vänner man så sällan umgås med!
Under senaste veckan har vi även fått avnjuta ännu ett hypereffektivt föräldrarmöte med skolan för Emmie. dagens tema? Skolresa! Och kan man tänka sig...det blev en oändlig diskussion... Fortsättning lär följa i detta spännande ämne...
Mer då?
Jo följetången "Patric's sjukdomsjournal" fyller på med nya kapitel:
I onsdags var det så ännu en gång dags att checka in på akuten på Mölndals Sjukhus...Men vad var det nu då? Jo, kan man tänka sig...allergisk reaktion. Plötsligt under förmiddagen blossar det upp mängder med röda utslag på armar, bål och ansikte. Inget kul! Dessutom började det sticka i tungan och efter ett tag svullnade läpparna. Det är ingen överdrift att man såg för dj-lig ut!
Kraftig dos med antihistamin i kombination med kortisontabletter gjorde susen efter ett par-tre timmar...men att ligga och vänta är ingen höjdare! Vid femtiden kunde man så dra sig hemåt igen även om man såg ut som en välväxt prickig-korv. Det märkliga var dock att när man vaknar på morgonen fanns inte ett spår kvar av prickig korven..? Då känns det ju extra skönt när farbror doktorn säger: "Men var inte orolig, det är garanterat inget farligt. Det är ju obehagligt, men absolut inte farligt på något sätt. Ja vi vet ju inte exakt vad de beror på...men det är inget farligt..." Jo tjena! Koll på läget, eller?
Inför gårdagskvällen såg vi fram emot en lugn kväl i soffan med lite smått och gott att äta. Vad händer då? Jo, det visar sig handbollslaget inte lyckats få till fyra föräldrar som kan jobba på mellanstadiediscot som fritidsgården Villan anordnade. Eftersom Catarina är en av lagföräldrarna och då den interna kommunikationen inte funkat så bra, fick vi ta straffet och ihop med fam Melkersson och Herr Söderström. Nu funkade det ganska bra och barnen var någorlunda välartade med goa gällivarehäng och en dell pussar på kinderna. Dock ingen ko på isen.
Imorgon lyfter undertecknad mot en Jorden Runt resa. Kl 10.40 lyfter jag mot Frankfurt, sedan vidare til San Francisco, där möten väntar under Mån-Tis. På tisdag kväll flyg till Los Angeles, byte till flyg mot Peking och vidare till Shanghai, där upphämtning sker för 2,5h bilfärd till Szhujo och möten på torsdag-fredag. Hemflyg från Shanghaisen fredag kväll och så landar man hemma i Götet på lördag morgon kl 10. Frågan är var huvet befinner sig då man landar?
Ambitionen är dock att ni ska kunna följa resan. Jag uppdaterar kontinuerligt med bilder och kommentarer. Häng med!
Tills nästa gång: Puss på er alihop!
Svärmor fyllde 60!

Födelsedagsbarnet strålade av glädje när hon fick på sig brödkorgen framåt nattkröken. Ett glatt partaj med så mycket skratt och gemenskap tack vare trevliga och omtänksamma gäster.
De senaste nyheterna indikerar att Christina nu fått ett antal svar på kontaktannonsen hon fick i present...vi väntar med spänning på resultaten...