Hej hej hallå

Hej, hej hallå världen!

Då var släktkalaset över för Emmie denna gång. Välkomsdrink, många platta paket och mat med efterföljande tårta och kaffe gjorde susen. Det verkar som det blev ett par stora steg mot en efterlängtad ny mobil för tolvåringen.

Anton och Tim var fulla av energi och höll igång hela kvällen med kvällens snyggaste frisyrer. Se bilden...

Dessutom avnjöt vi melodifestivalen och sedvanlig debatt infann sig kring vilken låt som skulle vinna. Det äldre gardet trodde (på fullt allvar) att Christer Sjögren skulle ha en chans, men att Sanna Nielssen skulle vinna. Majoriteten av övriga verkade tro att Charlotte Perelli skulle dra längsta stråt. Med facit i hand visade det sig att de äldre inte hade riktig koll på läget..:)

Städning och undanplock klart vid 01.00 och vi drar oss tillbaka för en god natts sömn.

Puss på er allihopa!

Party hos Gudmoster

Hola!

Veckan börjar närma sig sitt slut. Det stundar födelsedagsfirande för Emmie, som fyller år på måndag. Nu går hon in på sista året innan hon blir tonåring...pust!
Förra helgen var en höjdare. Själv tog jag flyget upp till Stockholm på torsdagmorgonen medan Catarina och barnen tog tåget upp på eftermiddagen. Efter en heldag i Kista mötte jag upp familjen på Centralen och sedan lastade vi av bagaget på Scandic Malmen.
Middag på en schysst Kinarestaurant varefter vi knoppade in. För egen del väntade ytterligare en arbetsdag i Kista medan resten av familjen suktade efter shopping...
Arbetsveckan slut och vi bestämde oss för att hjälpa Camilla och Peter med förberedelser inför lördagens partaj. Som tack för hjälpen...blev det middag hemma hos Carlbergers...och lite ytterligare choppande av grönsaker inför lördagen.
Upplägget inför partajet var helt okej: De vuxna partajar och barnen jobbar. Dvs Alina och Emmie ingick i personalen och skötte sig utmärkt.
Det blev en höjdarfest och en hel del gamla ansikten dök upp: Wibbe som vi inte sett sedan slutet på åttiotalet, Ellen som vi träffat en gång för fem år sedan dess. Mats och Katarina som vi träffar alldelles för sällan och Kattis Rydén, som vi inte fick prata tillräckligt med och som vi inte träffat mer än ett par gånger de senaste femton åren.
Det blev en hel del svingande av de lurviga innan det var dags att dra sig tillbaka.

Hanna lyfter snart... Gudmoster i full sving...

Tills nästa gång...Puss på er allihopa!

Hallå Världen!

Long time, no seing!
Äntligen får man en liten stund över till visst reflekterande över tillvaron.
Sedan senaste inlägget har vi accellererat upp ekorrhjulet och nu snurrar det för fullt igen. Tyvärr råder emellertid viss sjukstuga på Pensionat Björlis, Catarina ligger nerbäddad med feber och förkylning och Emmie dras med halsont och förkylning.
Alina däremot är iväg på nya öden och äventyr. Konfirmationsläger...say no more! Jag har svårt att hitta rätt i tankarna. Hur kunde det gå så fort? Det var ju som igår som hon sprang runt och myntade det numera klassiska uttrycket:
"Eftej jegn kommej jegn"
Och konfirmationsläger...Själv drar jag mig till minnes att jag "råkade" bli sjuk när det var dags för konfirmationsläger. Efteråt fick man emellertid hötra historierna och jag vet inte om jag kommer att skratta lika mycket nu som man gjorde då. Nej, det är inte lätt att vara tonårsförälder och man får väl lära sig den hårda vägen hur man ska hantera dylika situationer.

Trots sin förkylning propsade Emmie på att hon skulle på Disco i fredags. Tydligen var detta det sista discot för året, så hon ville verkligen inte missa det. Inte helt oväntat var hon frusen och tyckte efteråt att det var så där.

Var i Genua i veckan och fick än en gång uppleva hur det är att arbeta ihop med folk från andra kulturer och med andra arbetssätt . Ena stunden är det frustrerande och nästa stund tycks det funka precis som det är tänkt. Dock kan man inte låta bli att fundera över i vilken utsträckning de säger "Ja, Ja" och sedan när man åkt hem gör de ändå som de hade tänkt i alla fall. Det ger ialla fall viss erfarenhet i Cross Cultural Awareness..:-)

Nu ser vi fram emot resa till Stockholm på Torsdag. Catarina och barnen är lediga på fredag, så det blir en långhelg som kröns med en fyrtioårsskiva på Lördagkvällen. Får se hur pigg man är efter det.

Så vi syns ifrån den kungliga huvudstaden!

Puss på er allihopa!

Stort tack!

Med risk för att bli tjatig...men det är rätt segt att vara sjukskriven! I sådana stunder värmer det gott när man får besök, blommor och böcker från vänner, bekanta och kollegor.

För övrigt har barnen sportlov denna veckan, men det blir inte mycket till vintersportaktiviteter, i synnerhet när farsan är smått indisponibel.

Just nu rör sig mycket kring hur Alina vill ha det i sitt rum (nya tapeter, ommöblering mm), så vi var förbi Tapetlagret och spanade in olika intressanta tapeter. Dock får vår blivande fjortis suga på karamellen och riktigt känna av vilket som blir bäst.

Emmies häl är inte riktigt bra, trots att hon tagit det lugnt i 3-4 månader. Därför blir det provocerande träning på handbollen imorgon för att riktigt kunna identifiera var smärtan sitter och om det fortfarande sitter i blir det läkarbesök på Torsdag fm.

Torsdag lunch kan bli en höjdpunkt i sig, då Stålis lovat att komma och förgylla lunchen för en stackars sjukling.

Sist men absolut inte minst vill vi hylla Farmor Elvie i Växjö som fyller 64 år idag! Stort grattis och ett fyrfaldigt leve: Hipp Hipp Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Tills vi hörs nästa gång:

Puss på er!

Livet är rätt segt!

Till slut kom det befriande beskedet: Inga bakterier i blodet -SKÖNT!
Under gårdagen kunde vi därför gå över till att knapra penicillinet istället för att få det intravenöst. Frustrationen har varit jobbig eftersom den kraftigt svullna handen och underarmen fortfarande inte vill ge mig sig. Tålamod har varit och kommer att vara en dygd i sammanhanget. I går efter lunch märktes att svullnaden började ge mig sig -SKÖNT...IGEN!

Förutom att brottats med bruscit har jag träffat en sann inspirationskälla! I britsen intill hade jag äran att ha en äldre gentleman vid namn Elis Lewin. Denna man är ett unikum! Förutom det faktum att han efter en aktiv karriär som läkare tog över som ansvarig för Carlanderska Sjukhuset...och jobbade där i 15 år! Tja, när man är 80 år kan man ju tycka att det är dags att dra av på takten, vilket Elis gjorde. Tyvärr började hjärtat vekna en del, så när han var 82 genomgick han en bypass-operation och fick en organisk hjärtklaff, vilket fungerat helt felfritt i...håll i er...16 år!! Jo, just det. Han är 98 år, bor i egen våning i centrala Göteborg och i ögonen lyser intellektet med kraftig låga. Den mannen är inte färdig än!
Vi hade en givande diskussion om allt mellan himmel och gjord och jag tar med mig ett av hans bevingade ord:

Vad sysslar människan med egentligen? Tänk om vi kunde använda vårt engagemang till att göra något nyttigt istället för att springa runt och döda varandra. Är det inte märkligt?

Nu har jag precis kommit hem till hemmets lugna vrå och det känns skönt att få bli omhändertagen av familjen. Läkarna sjukskrev mig en vecka till, men gav mig friheten att börja jobba tidigare om jag kände mig fit för det. Kontroll på vårdcentralen väntar i morgon och på måndag, sedan får vi se hur läget ligger.

Väl hemma kunde jag ansluta mig till övriga "halta och lytta"... Emmie har fått nackspärr! Stackare! Det blev ingen skola idag, så det var ju skönt att man fick lite sällskap. Nu väntar "Homecoming Semla", så bloggen får vänta till nästa gång!

Ciao!

Rapport från Infektionskliniken

Det blir inte alltid vad man tänkt sig...
Efter episoden med armbågen och akuten på Mölndals Sjukhus var det extremt lugnt tempo på fredagen. Mycket vila, men även en hel del mailkorrespondens avhandlades parallellt med att packa ett par ombyten för helgen i Växjö.
Resan gick bra men när vi kom fram drabbas jag av frossa, eller total självsvängning, plus att armen forsätter svullna bortom armbågen. Inget kul. E snabb bit mat och sedan in till akuten. Timingen var fenomenal...fredagkväll...men trots det blev jag snabbt omhändertagen. Kontroll, provtagning, genomsköljning av armbågen samt ökad dos av penicillin skulle göra susen. Hemma igen vid ett-tiden på natten och somnade som en stock. Ingen förbättring under lördagen. Hmmm misstanke! Frampå lördagkvällen började även handen svullna upp. Inte bra! Vi bestämde oss för att avvakta till söndagen för att se om penicillinet skulle hinna verka.
Söndag morgon och läget snäppet sämre. Halvtaskigt allmäntillstånd och handen än mer svullen. Vi åkte in och efter låååång väntan blev det intravenös antibiotika av annan sort. Sedan kom valet:
Antingen bli inlagd i Växjö eller åka hem till Gbg och sätta sig på akuten en fjärde gång...Valet föll på Gbg och akuten. där det blev ny genomsköljning och en extra "shot" intravenös antibiotika. Till sist transport till infektionskliniken på Östra Sjukhuset, dit man anlände ca 02.30 i morse...Puust. Nu väntar en tid för att få kontroll på skeendet och det vete gudarna om det tar två, tre dagar eller en vecka. Framtiden får utvisa. Oavsett vad det är, känns det att man är på rätt ställe.
IT-miljön inom sjukvården har en del kvar att bevisa, men om jag kan snika till mig en slot av access till en dator fortsätter uppdaterngarna av tillvaron. En sak kan man nog vara säker på: Det blir nog inte det man tänkt sig!
Tack och adjö från en som förhoppningsvis snart är på bättringsvägen!
Puss på er alla! /Patric

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Denna veckan har varit intensiv och intressant på fler sätt.

Ungarnas dans har dragit igång och Alina, som börjat i ny, mer avancerad grupp, känner av träningsvärken men hon verkar tycka det är riktigt skoj.

Emmie har tyvärr fortfarande ont i hälen och vi måste se till att hon får ordentlig behandling. Nu har hon haft ont i cirka tre månader, vilket är orimligt lång tid.

Catarina har kommit igpng med silversmidet igen och brinner verkligen för det. Det rör sig fler och fler ideer bakom skalet, verkar det som. Det blir spännande att se vad som kommer ut.

För egen del har det varit chefsmöte i Kista Mån-Tis, heldagsmöte i Kista på Onsdagen och planerat ledningsmöte i Mölndal idag. Detta blev dock inte riktigt vad man hade tänkt sig. Onsdags kväll, just när man satt sig tillrätta på Malmö Aviation, började jag få ont i armbågen. Riktigt ont. Efter några minuter svullnade armbågen upp till storleken av en schysst handboll och det värkte något fruktansvärt. Ja, ja tänkte man. Det går väl över och när jag kom hem blev det till att krypa ner och försöka sova, vilket inte var lätt. Så fort man rörde sig värkte det och pulserade. Bilden intill visar hur den såg ut.

För Onsdagen hade jag planerat ledningsmöte med folk influgna från när och fjärran. Med tanke på armbågen fick jag starta upp mötet och ge mig iväg till akuten i tron att man får en diagnos och ett recept på penicillin. Ack så fel jag hade. Väl vid akuten tog de in mig direkt och började skära i mig...Tömning och rengöring väntade med lokalbedövning, som inte riktig bet som det skulle. Kort sagt det blev en pärs och så här i efterhand är man rätt sliten Värktabletterna kommer att gå åt kan jag lova.

I morgon åker vi ner till Farmor och Farfar och jhoppas på en mysig helg med släkten. Puss på er allihopa!

Förberedelse mitt i natten!

Så här är det att vara på tjänsteresa...klockan är 23.30 i North Carolina...dvs 05.30 svensk tid...och här sitter vi och snitsar ihop power point bilder inför ett Executive Business Review i morgon bitti...
Har idag spenderat en hel dag med en hyperintresserad leverantör som har visat vad de kan och vill...och nu kan jag allt om plastic moulding av komplexa strukturer...låter väl riktigt kul?
Heldag med middag imorgon och sedan hemresa gör att den interna klockan är helt upp och nervänd. Flera inlägg följer. Puss på er allihopa!

Nu snurrar ekorrhjulet igen...

Det tog två dagar...schwisch! Full snurr på jobbet och helgen kom välbehövligt! Inte för att vi legat och tagit igen oss. Tvätthögen var smått gigantisk och nu tycker vi oss se botten på den. När man kommer hemdragandes med 72 kg bagage, drar man ju upp en del, så städpatrullen har jobbat hårt i helgen likaså.
Nu sitter vi efter god söndagsmiddag och filosoferar. I morgon bitti åker Patric till USA och kommer hem på fredag, så familjen får klara sig utan pappsen. Svärmor har lovat att hjälpa till så gott hon kan... det är väl bara att hoppas på att det inte blir snöstorm:-).
Vi får se om det kommer ytterligare kommentarer under veckan, i så fall blir det "from over there".
Tjolahopp!

Nu kan alla kommentera!

Ett litet missöde i inställningarna har gjort att man inte kunnat kommentera när man besökt vår blog. Nu är det fixat och vi ser fram emot festliga och kluriga kommentarer ;-)
/Fam PACE

...och så var vi hemma igen...brrrrrr!

Idag kl. 04.00 gled vi in på Gamla Björlandavägen efter att ha varit på resande fot i 23h. Resan gick bra, men vi fick väl inte sovit så mycket som vi hade hoppats på flyget mellan Bangkok och Munchen...gäsp!

Bilen uppvärmd och klar när vi hämtade upp den på Pensionat Pontus & Stina. Tack för uppehället och bilvakten!

Innan vi startade hemresan, laddade vi på Swissotel, där vi frossade i jordens Buffé och slappade vid poolen. Hela familjen för 90 USD exkl frukost är rätt schysst för ett dylikt topphotel.

Nu väntar vardagslunken, eller som man kan anta det berämda ekorrhjuletuppskruvat ett snäpp till!

Bloggen lever emellertid vidare, men underbara semsterbilder blandas nu upp med vardagsnära skildringar med Familjen PACE.

Puss på er allihopa!

Sista kvällen i Kao Lak

Efter poolen/stranden blev det kalabalik i Erlandssons bungalow! In 40-50cm lång, illgrön orm var på väg in när Patric, Emmie, Alina och Hampus befann sig i stugan. Plötsligt slogs dörren igen och fastklämd mellan dörrbladet och golvet satt en sprattlande illgrön orm av ansenlig längd. Barnen hann som tur var aldrig bli rädda innan hotellpersonalen, som stängt dörren, avlägsnat den äckliga lilla ormen. Men till slutligen blev det den sista kvällen innan vi beger oss till Bangkok. En del shopping och försök till flätande av Emmies hår gjordes innan vi åt middag på Dee Seafood, vilket, mot förmodan var en riktigt bra måltid. Ännu en gång bevisas tesen att ett hak som inte ser mycket ut för världen och som har en väldigt konkurrenskraftig prisnivå på menun inte sällan visar sig ha den godaste maten. Deras Panang Gai och Massama Gai var sagolika. Det var riktigt gott! Lite ströshopping innan vi kom hem och Fam Stålhandske landade barnen isång varefter vi tog plats i hotellets strandbar och avnjöt ett antal välsmakande Caipirinhas. Även om vi är långt från Brasilien, så gjorde de sig fantastiskt gott med tjugofem grader i luften och sand mellan tårna! Kameran strular lïte, så de sista kvällsbilderna kommer med lite fördröjning.
Ciao!

Och till sist hamnade vi i Kao Lak

Nu har vi spenderat fyra dagar i Kao Lak, vilket har varit kanon. Vi strålade åter samman med familjen Stålhandske efter att ha klarat av Koh Ngai och Koh Mook på egen hand. Fyra dagar i Kao Lak med bl a utflykt till Similan Islands har varit riktigt bra! Med glasklart vatten, ymnigt med färgglada fiskar och en strand av potatismjöl gör att man inte annat än njuter.

Idag har vi även varit på White Sand Beach, när vi på vägen dit gjorde ett stopp vid ett av flera Tsunamimonument. I detta fallet var det en polisbåt, som vågen bar med sig ca 2 km inåt land. Det ser rätt makabert ut med en stor båt på hundratals ton, som står rätt upp och ner på gräsmattan...

Bestämde idag även att vi stannar i Kao Lak fram tills vi flyger tillbaka till Bangkok den 14:e och vidare hem till Svedala den 15:e. Tre veckor går förvånansväert fort och det är med viss ångest man inser att man ska vara tillbaka i hetluften redan på torsdag...

Koh Mook -ett hett tips!

Efter två magsjukor och några molniga dagar har vi avverkat Koh Ngai, vilket inte riktigt uppfyllde förväntningarna. Första kvällen fick Alina magsjuka och Patric sanerade flitigt... Detta gjorde väl att vi inte var på topp och det kan vara en orsak till att vi inte riktigt föll för Koh Ngai. Hotellet, Chateau Hill Resort, var toppen med jättegullig personal och på namnet förstår man att det ligger på en kulle...

Emmie räknade till 135 steg från restauranten upp till vårt rum...som tur var låg poolen i nivå med vårt rum, så once we got there...

Tyvärr var Alina i sängen hela första dagen och större delen av andra. Tyvärr bar det inte sig bättre än att Catarina blev dålig andra dagen, så hon mådde sådär. Det var dock ett skönt ställe, men vi bestämde oss för att ändra våra resplaner något och efter tips från Fam Stålhandske och Hultman bokade vi två nätter på Koh Mook, vilket är ett fantastiskt ställe!

Vi kom hit igår vid lunchtid och efter incheckning tog Catarina och Alina rummet i besittning och sparade kraft. Patric och Emmie tog däremot kommandot över poolen. Idag har Patric och Alina varit iväg på utflykt till Emerald cave plus lite snorkling. Emerald Cave-ett måste om man är i trakten! Nu är vädret strålande och vi slappar vid poolen när vi inte spelar fyra i rad i poolbaren.

Tills nästa gång, Ciao!

Sista dagen paa Koh Lanta

Tjenamoss!

Sitter paa ett internetcafe', daerav avsaknaden av aa, ae och oe...

Daa har vi haft sista baddagen paa Koh Lanta. Med facit i hand kunde vi faatt en kanondag paa Koh Rok, men vi faar ta det senare. I staellet en lugn dag vid poolen samt en kort utflykt laengs stranden daer vi fick traeff paa Don's Restaurang, vilka serverade baesta lunchen saa haer laangt!

Vaedret var kanon och det blev ett trevligt avbrott. Till kvaellen blir det Lanta Seafood (en favorit i repris) och imorgon bitti blir vi upphaemtade vid 09.30 foer transfer till Koh Ngai.

Nu pockar damerna paa uppmaerksamhet (behov av prutkunnig vid shoppingen...), saa tills naesta gaang: Ciao!

Och Ett Gott Nytt År

Nu skriver vi den 2:e December och början på året har varit lugn. Å andra sidan behövdes det med tanke nyårsfesten som blev över förväntan. Galamiddag med buffè stod det på papperet. Både Fam Stålhandske och Fam Hultman hade genomlidit dylika övningar på Julafton, så förväntningarna låg nere i gärsgårdsserien. Men döm av vår förvåning, när det blev ett party med livemusik, thaiboxing uppvisning, traditionell thailändsk dansuppvisning, lekar för barn och vuxna som fortfarande är barn, Eldshow och oändliga mängder med mat.

Tolvslaget avnjöts på stranden med en väl kyld Moet Chandon i handen, sand mellan tårna och ett fantastiskt fyrverkeri som sträckte sig längs hela stranden! Das ist lebenskvalität! Vi var rörande överens om att just det kunde göra vem som helst beroende.

Efterfesten på stranden innehöll de sedvanliga inslagen med glada miner, platt fall i sanden och kraftigt prutande för att få ner priset på mer musserande vin...Jonas och Ann gjorde en utomordentlig insats och förhindrade uttorkning i värmen!

Nyårsdagen gick i ett klart lugnare tempo med sen frukost, ett par timmar vid poolen och ett besök i den gamla staden på Koh Lanta.

Idag hade vi tänkt ta en snorkeltur till Koh Rok, men vädret är lite blåsigt, så vi skjuter på den övningen. Istället laddar vi för färden till Koh Ngai i morgon, där vi stannar i tre nätter.

Fortsättning följer!

Ett Gott Slut

Hej alla!

Här kommer lite bilder från tiden så här långt!

För att sammanfatta lite kort, så har vi det rätt bra!

Puss på er!

Annika styr med förskräckta barn...(Alina och Hampus)

Uusch! Nej jag vill inte mata Elefanten!

Första kvällen på Koh Lanta...Lanta Seafood kan varmt rekommenderas!

Mellanlandning på en julpyntad flygplats i Frankfurt

En halvbruten norsk tomte på besök.

Livet är Rättvist!

Äntligen på plats! Vi anlände Koh lanta den 27:e på em, checkade in och landade vid poolen/stranden en stund innan Fam Stålhandske dök upp med idel glada miner! Hotellet är rätt schysst, inte Hilton, men duger gott åt ett gäng som vårt.
Det tog inte lång stund innan vi landade in i semestertempo och nu känns det rätt ok. Vädret är kanon med ca trettio grader, maten fantastisk och sällskapet utomordentligt! Att man sedan hör hemifrån att det är 15 sekundmeter och hällregn gör att livet känns....ja...rättvist på något sätt..;-)
Vi har inte hunnit få in bilderna från dagens elefantsafari, men hoppas att vi får indom under morgondagen. Puss på er allihopa!

Från Julafton till Bangkok

Hej, hej, hallå!
Efter en traditionell Julafton med halvbruten norsk tomte, fett julbord och mängder med festliga paket lämnade vi Göteborg och styrde kosan mot Malmö, där vi tog in på Pensionat PG & Co. Upp i ottan och iväg till Kastrup, där vi checkade in i god tid innan avfärd.
På flyget mellan Köpenhamn och Frankfurt slogs vi av en smått oväntad smakupplevelse. Vem kunde tro att Lufthansa kunde prestera en smakfull måltid? Lufttorkad skinka, tomater och mozarellaost med basilkaolja var precis vad vi behövde! Mums!
Två och en halv timma i Frankfurt med en del glanande i skyltfönstrena innan vi gick för att få våra boardingkort vid gaten.
Här drabbas vi av en nära döden upplevelse!
Sorry Mr Erlandsson, but you will not be allowed to enter Thailand! Your passport is not valid 6 months after your entry to Thailand. If we let you fly with us, you will be immediately deported with the first flight back to Europe. Aren't you aware of these regulations?
Vad säger man då? Färgen försvann snabbt från Erlandssons ansikte och han såg hur hela semestern flög sin kos...dessutom insåg han vad resten av familjen skulle säga när detta blev uppenbart.
'But Mr Erlandsson, we will make a phonecall and see what we can do. But it does not look promising...'
Efter några minuters spännt väntande kom det förlösande samtalet från Immigration...It's ok. You are very lucky Mr Erlandsson!'.....Puh!
Att det var viss nervositet när vi närmade oss psskontrollen i Bangkok förvånar ingen...
Men det gick bra och vi checkade in på Swissotel Le Concorde, där vi slappade hela förmiddagen, och åt en god lunch innan vi tog en sväng på stan under eftermiddagen.
Jetlagen slog till med full kraft framåt kvällningen, så efter en stund vid poolen kraschlandade vi i sängarna och sov gott.
Nu sitter vi på flygplatsen och väntar på flighten till Krabi.
Puss på er!

Julafton del 1

Är det så här Julafton ska vara? Grått, fuktigt, blött, rått och några få ynkliga plusgrader? Om det inte hade varit för Elfrid hade det varit illa ställt med Julkänslan!
Det känns liksom helt rätt att smutta på glöggen till Kalle, äta en stadig julmiddag, få en och annan klapp från Tomten och sedan ge sig iväg för tre veckors sol, värme och total avkoppling.
Julmusiken skvalar ur radion, vi är i stort sett packade...(!?), och njuter bara av att dra benen efter oss medan vi väntar på att Catarina gör sista rycket på jobbet.
Fortsättning följer!