Stojby-semestern till ända

Så, då var man tillbaka vid tangentbordet...och har en del att komma ifatt med. Så därför, kära läsare, sätt på en kanna kaffe, kryp ner i skönaste fåtöljen och avsätt en god stund för detta löper stor risk att bli det längsta inlkägget hittills. Med tanke på att vädret åter hittat tillbaka till grundläget för en svensk semester, pockar inte solen direkt på uppmärksamheten och det finns gott om tid för att skriva av sig.

Så, i senaste inlägget skulle vi bege oss till Sturkö för att fira mormor Elsa's 89-årsdag. När vi lämnade Växjö låg hängde regntunga skyar över nejden men med sol i sinnet närmade vi oss Sturkö, där vi möttes av blå himmel och strålande sol.

En pigg 89-åring mötte oss i en prunkande trädgård i full blom.

Nybryggt kaffe i trädgården ihop med släkten. Från vänster Catarina, Inge, Elsa, Svea, Cina, Irene, Yvonne, "Olsson", Elvie och Emmie.

Vi njöt inte bara av sol och umgänge. Barnen (dvs sysslingskaran hittade snabbt varandra och skötte sig själva. Som man så många gånger påtalat, så går tiden alldelles för fort och det är faktiskt ett helt år sedan vi träffade kusin Mattias med familj senast. (den minnesgodde blog-läsaren drar sig till minnes att det var vid samma tid förra året). På sitt sätt är det skönt med "Matte", det behövs inga uppstartsträckor utan man kan ta vid där man är. Inga krusiduller. Det är bara synd att man inte träffas oftare, men vår geografiska spridning gör det inte så lätt.

Det blev en del nyttiga aktiviteter också. Strax innan maten var Erlandsson senior inte sen att påtala att han och "Olsson" minsann staplat en hel meter ved i Elsas vedbod och nu var det de yngre generatoinernas tur att ta vid. Han tittade på mig och Mattias och sa att nu får ni ta "er meter", så får barnen ta sin meter sedan. Och så lutade han sig förnöjt tillbaka i stolen med en min som sade: "så nu kan ni svettas en god stund".

Raska i steget som de piggaste 40-åringar tog vi tag i uppgiften och något senare var det dags för mat. Erlandsson vaknade till liv när han såg oss avbryta.

'Pöpöpöpö...vad gör ni? Ni kan inte vara fädiga redan. En hel meter skulle ni stapla...'

Jag och Mattias tittade på varandra.

'En meter? Det är gjort sedan länge, vi har fyllt upp till taket. Det borde väl räcka innan maten...eller?', så ryckte vi på axlarna och vände kosan mot köket.

Erlandsson verkade inte tro att detta var möjligt och sällan har han fått sådan fart då han uppenbarligen såg möjligheten att utsätta oss för skammen över att smita från det betungande uppdraget. Av någon konstig anledning hörde vi inte något mer om staplandet...

"Farmor Elvie's Frisersalong" öppnade upp fram emot eftermiddagen och det snaggades på löpande band. Klanen Olsson var hetast i stolen och lämnade senare kalaset som nya människor.

Från vänster: Elsa och Svea. De kan väl inte vara systrar...eller..? "Olsson", Mattias och jag själv fortsätter vedstaplandet följt av fullt friserande av farmor.

Barnen badade två gånger och trivdes som fiskar i vattnet. När de skulle bada andra gången myntade sysslingen Vera, tre år, det numera klassiska:
'Vera, ska du med och bada?', frågade Alina
' Kanske. Jag ska bara ångra mig först.'
Efter en stund frågade Alina igen.
'Nu då. Ska du följa med i?'
'Nej jag har inte ångrat mig än. Snart ångrar jag mig.'
Efter en kort stund sa Vera:
'Nu har jag ångrat mig!' och så följde hon med Alina ut på bryggan.

Efter smörgåstårtan och efterföljande tårta med kaffe började folk dra sig hemåt. Själva stannde vi till hemma hos Mattias och Maria. Ungarna hade inte fått nog av badandet och badkläderna åkte på ännu en gång. Nu hägrade poolen och en tuff handbollsbatalj gick av stapeln mellan barnen Erlandsson och barnen Olsson. Efteråt var det svårt att utse någon segrare, eller rättare sagt, det berodde på vem man frågade...I vilket fall som helst hade de riktigt roligt och det var snudd köldskador som drabbade dom inna de kom upp.





Det var dessutom kul att trtäffa de senaste tillskottet till Familjen Olsson. Lille Vidar, 6 månader, charmade sin omgivning och det var riktigt kul att se hur Jesper och Johan tog hand om Vidar och även Vera. Emmie bar en hel del på Vidar under dagen och som vanligt tyckte hon att bebisar är riktigt kul att låna.

På onsdagen var vädret bra på förmiddagen, så vi tog snabbt båten ut till Ekna ihop med kusinerna. Sebastian och Alina tyckte att höjdpunkten var att åka ring efter båten medan Emmie och Hampus badade med övriga.

Tyvärr började det att blåsa riktigt ordentligt, så vi åkte tillbaka till Stojby badplats. Där var det lugnare och vi låg kvar och solade, badade och läste en god stund innan det var dags att dra sig hemåt för middag.

På torsdagen kom familjen Wehlander på besök och efter husesyn och kaffe drog vi iväg mot Glasriket för ett besök på Kosta Glasbruk. Det blev ett spännande besök i hyttan, där vi såg glasblåsning på nära håll. Även om man sett det flera gånger tidigare, så förundras man över hur duktiga glasblåsarna är. Det är inte bara själva hantverket att blåsa och forma glas. De har även en kreativ ådra som förbluffar. Fick berättat att de glasblåsare som jobbade i hyttan under visningarna improviserade fritt och det var riktigt fina pjäser som tog form. Så häftigt!

Från vänster en händig glasblåsare inspekterar sitt verk. Till höger Emmie, Gabrielle, Alina och Linnea följer arbetet från het klump till vackert glas.

Förutom hyttan och glasbutikerna blev det en tur in på Kosta Outlet, där det fyndades lite lagom. Magnus slog till på ett par arbetsshorts och jag antar han ser framför sig en lång och het sommar...?
Annars blev det en del glass och andra godsaker innan vi for tillbaka och i hög hastighet fixade en grillmåltid. God mat, gott att dricka och trevligt sällskap passar bra för småländska sommarkvällar!
En frukost värdig värsta hotellet var uppdukat när vi slog upp de blå på Fredagen. Med putande magar och packade badväskor tog vi sedan båten med hela gänget ut till Ekna. Riktigt varmnt och gott och mycket ringåkande kombinerat med fika och backgammon gjorde att dagen blev riktigt bra. Man skulle kunna säga att detta var den första riktiga semesterdagen med tanke på sol, bad, båt mm.

Väl hemma följde vi traditionen och grillade...föga överraskande, va? Efter maten körde vi kubbturnering och, inte helt oväntat...(?), sopade grabbarna/gubbarna banan med barnen och tanterna.


Ståtliga män i sin bästa ålder(?) Barnen imponeras(?) av sina pappor

Alina, Emmie, Gabrielle och Linnea tar ett kvällsdopp i solnedgången.

Innan Wehlanders drog sig hemåt gjorde vi en "quick tour" runt Växjö. Med tillhörande beskrivningar passerade vi sevärdheter som Värendsvallen, Konserthuset, Växjö Gamla Teater, Domkyrkan, Utvandrarnas Hus, Växjösjön, Strandbjörket med tennisbanor och tennishall, Elmedalsgatan med Svaarta, Växjö Simhall, Teleborgs Slott och till sist Kronobergs Slottsruin med Ryttmästargården.

Och nu sitter man här, ser ut över tunga moln över de småländska skogarna och inser att vi haft några riktigt sköna veckor som start på vår semester. Alina och Emmie har varit här i dryga två veckor, men om de fick bestämma skulle de vilja stanna lika länge till. Nu stundar dock ett nytt semesterkapitel, vilket vi återkommer till.

På återseende!

pace