Sidor

måndag 27 juli 2009

Nu rycker det i den gamla simmartarmen...

Bragdguldet för 2009 är klart! Jag har svårt att se någon annan som kan mäta sig med en internationellt oprövad femtonårig tjej, som sopar banan med resten av världseliten! Go! Sarah! Go!
Eftersom tillvaron är tillräckligt blöt som den är, kan man lika bra uppehålla sig vid de vattniga världsmästerskapen som pågår i Rom.
Den oinvigde kan alltid glädjas åt det ena guldet hit och det andra silvret dit och sanningen att säga så har puttelandet Sverige skämt bort oss med fantastiska idrottsprestationer genom åren. Därför är det inte konstigt att det ställs höga, och enligt mitt tycke, ibland helt orimliga krav. Kanske är det en konsekvens av medias jakt på headlines, större upplagor och större annonsintäkter?

Men om man sätter Sarah Sjöströms prestation i lite perspektiv, så blir man förbluffad. För fem år sedan hade hon inte ens börjat tävlingssimma. Och för sju år sedan kunde hon inte ens simma...
Hon började satsa på simningen under 2006, tog EM-guld i mars 2008. Då vann hon med tiden 58,44 sek. Igår simmade hon på 56,44, vilket var en putsning av det gamla världsrekordet med 17 hundradelar och idag fullkomligt pulvriserade hon sitt en dag gamla världsrekord med ytterligare 38 hundradelar och simmar in på 56,06. Helt outstanding! Jämför man med att hon var 2,4 sekunder långsammare för 17 månader sedan, blir det hela smått obegripligt!
Jaha? frågar ni väl er. Är det verkligen så märkvärdigt? Att putsa sitt personliga rekord med flera sekunder på 100m är kanske något man gör i början av sin karriär, innan man fått tekniken på plats, men då kanske man går från 1 min 30 sek till 1 min 28 sek....inte när man rör sig i världseliten.
Ser man sedan på hur den lilla tösabiten genomför loppet, får man gåshud. Så moget och så kontrollerat och med så fin teknik! Rusar inte iväg utan har koll på fältet upp till 50m och sedan slår hon på "efterbrännkammaren" och simmar andra halvan av loppet fortare än hon började det. Att ha styrkan, uthålligheten och tekniken att klara det med bara 3-4 års seriös simträning i kroppen är nästan osannolikt!
Doping? Tror inte det. Ni som såg intervjun på TV efter försöken kommer kanske ihåg hennes kommentar;
'Det var kul. Jag plaskade runt lite, men visste inte att det gick så fort...' Snacka om humlesyndrom! Hon begriper inte att det ska vara svårt eller så har hennes kropp inte förstått att man kan få mjölksyra...Att hon skulle ta förbjudna preparat ter sig osannolikt.
Nej, detta är en gudabenådad idrottstjej, som hittat sitt rätta element och det är så skoj att hon är svensk!

Inga kommentarer: